time goes by
Jag har tänkt i samma mönster sååå länge nu. Om jag bara gjort saker annorlunda skulle det varit annars nu. Då hade jag fan inte suttit här med en stor jävla klump i halsen. Önskar att jag också bara kunde försvinna hur som helst. Önskar att jag inte brydde mig om nån. Skulle varit enklare då. Då skulle jag inte blivit ledsen när nån skiter i mig eller ber mig hålla tyst. (mest irl!!) Vissa saker håller inte. Det är så genomskinligt ibland. Äckliggrejjen förstärks hela tiden.
Ett litet ord nu och då räcker helt enkelt inte.
Ledsen för massa saker. Jo, jag med kan ta illa upp och känna att jag inte orkar. Men jag gör det ändå. Jag uppfattas säkert som orättvis och självisk nu, men orkar inte hålla allt inne hela tiden. Då kommer jag explodera. Önskar att folk inte blev sura på mig för att jag är ledsen, det är jobbigt. Eller bara sket i mig. Det är ännu värre. Kommer inte kunna sova inatt det är ett som är säkert iallafall. Vete fan vad jag ska göra. Kan iallafall inte koncentrera mig på att plugga heller.
Tänker så mycket. Känner mig hjälplös, på ett annat sätt.
Finns några som försöker, men det funkar inte, tyvärr. dom kan inget göra :(
Önskar att livet var liiite lättare bara. Som jag sa innan, helt otroligt nog sa jag det, så finns här bara en sak jag vill. Det är tydligen det som ska hålla mig uppe över ytan också. Well.. längtar tills måndag då jag ska vicka.. Då kanske jag blir lite glad. Skönt att slippa skolan och så... Även om jag missar mycket suck.
Imorgon ska vi till mormor, blir inte så mycket då heller antar jag. Vill inte va tjatig, önskar bara det såg annorlunda ut. Jag behöver nåt tillbaka typ.
Känns som folk tar mig som en enda stor leksak ibland och glömmer bort personen bakom. Att man bara kan tysta ner mig när det blir jobbigt och ta fram sen när det passar. Jag är ingen leksak.
Känner mig orolig och nervös hela tiden. Känns som alla ljuger för mig. Har nog ingen jag kan lita på mer. Och det gör ont. Vet inte varför riktigt. Känns bara så. Jag är dum. Inte alla förresten.
Önskar jag var ett rådjur. Eller vad fan av att kolla på allt jag önskar är det lika bra att jag önskar mig en ande så att mina önskningar går i uppfyllelse. Eller så slutar jag önska och tar tag i saker själv istället.
Vet inte vad jag ska göra nu. Själv kvar här, själv vaken... Ensam as usual.
Känns bläigt att skriva denhär bloggen efter förra. När jag skrev den var jag ganska ok iallafall. Det är typ 10 minuter sen. Väntar lite med att publicera denhär. Kanske går det över. Fast det tror jag inte!
En vecka sen, det värmde inte direkt heller.
Nu väntar jag inte längre. Publicerar.
Ett litet ord nu och då räcker helt enkelt inte.
Ledsen för massa saker. Jo, jag med kan ta illa upp och känna att jag inte orkar. Men jag gör det ändå. Jag uppfattas säkert som orättvis och självisk nu, men orkar inte hålla allt inne hela tiden. Då kommer jag explodera. Önskar att folk inte blev sura på mig för att jag är ledsen, det är jobbigt. Eller bara sket i mig. Det är ännu värre. Kommer inte kunna sova inatt det är ett som är säkert iallafall. Vete fan vad jag ska göra. Kan iallafall inte koncentrera mig på att plugga heller.
Tänker så mycket. Känner mig hjälplös, på ett annat sätt.
Finns några som försöker, men det funkar inte, tyvärr. dom kan inget göra :(
Önskar att livet var liiite lättare bara. Som jag sa innan, helt otroligt nog sa jag det, så finns här bara en sak jag vill. Det är tydligen det som ska hålla mig uppe över ytan också. Well.. längtar tills måndag då jag ska vicka.. Då kanske jag blir lite glad. Skönt att slippa skolan och så... Även om jag missar mycket suck.
Imorgon ska vi till mormor, blir inte så mycket då heller antar jag. Vill inte va tjatig, önskar bara det såg annorlunda ut. Jag behöver nåt tillbaka typ.
Känns som folk tar mig som en enda stor leksak ibland och glömmer bort personen bakom. Att man bara kan tysta ner mig när det blir jobbigt och ta fram sen när det passar. Jag är ingen leksak.
Känner mig orolig och nervös hela tiden. Känns som alla ljuger för mig. Har nog ingen jag kan lita på mer. Och det gör ont. Vet inte varför riktigt. Känns bara så. Jag är dum. Inte alla förresten.
Önskar jag var ett rådjur. Eller vad fan av att kolla på allt jag önskar är det lika bra att jag önskar mig en ande så att mina önskningar går i uppfyllelse. Eller så slutar jag önska och tar tag i saker själv istället.
Vet inte vad jag ska göra nu. Själv kvar här, själv vaken... Ensam as usual.
Känns bläigt att skriva denhär bloggen efter förra. När jag skrev den var jag ganska ok iallafall. Det är typ 10 minuter sen. Väntar lite med att publicera denhär. Kanske går det över. Fast det tror jag inte!
En vecka sen, det värmde inte direkt heller.
Nu väntar jag inte längre. Publicerar.
Kommentarer
Trackback