Jag trodde fel :-(

Jag skrev att vi börjat komma varandra närmare igen. Det var tydligen motsatsen :-( Märkte det tydligt inatt.
Du sa det aldrig rakt ut med rena ord. Men jag är inte dum. Det känns som du tycker jag är ivägen och det känns som att du inte vill prata. Det kan jag iofs förstå. Jag är här ofta. Trodde bara att du var min närmsta vän. Tydligt att jag är långt ifrån att räknas ens i närheten av det för dig.

Nånting dog i mig inatt. Jag kände mig stampad på. Du säger att du aldrig skrev det rakt ut. Det gjorde du nog förvisso inte, men att bli sur för att jag skriver till dig säger rätt mycket. Det fanns liksom inte i min tankebana att du skulle känna så om mig. Det gjorde ont. Det gör fortfarande ont. Men som jag sa var det någonting som dog. Nånting stort. Jag är ledsen för det. (Och nej jag slutade inte vara kär i dig inatt, för det var jag ändå inte.)
Det var nåt annat. Nånting större.

Får se om vi kan komma varandra närmre igen, eller om det är över nu. Bara tiden kan utvisa det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback